Toll var son till överstelöjtnant Reinhold Gustav Toll och friherrinna Elsa Sofia Gyllenstjerna af Lundholm. Han gick som volontär in i armén 1758 och deltog i fälttåget i Pommern 1759–1760 men tog avsked 1764 utan att ha blivit officer. Han slog sig på den juridska banan och blev vice häradshövding 1766. Efter anmärkningar angående tjänstefel tvangs Toll ta avsked. 1769 utnämndes han till överjägmästare i Kristianstads län – antagligen på grund av sina kontakter med det regerande hattpartiet. Vid påföljande riksdag tog mössorna makten och Toll hotades med avsked igen. Han sökte sig nu till kretsarna kring kung Gustav III och lyckades få en roll i den planerade statskuppen. Nu bar det sig inte bättre än att Toll satte igång revolutionen i Skåne 12 augusti 1772 – innan Jacob Magnus Sprengtporten fått över de kungalojala trupperna från Finland. Nyheten nådde Stockholm och Gustav III tvangs gå till aktion utan det stödet. Kuppen lyckades dock och Tolls karriär tog fart. Han naturaliserades som svensk adelsman och utnämndes till ryttmästare.
Toll befordrades till major 1775, överstelöjtnant 1776 och överste 1780. Han visade en god duglighet som organisatör. Toll var anhängare till en stark kungamakt och en av Gustav III:s pålitligaste medhjälpare. Han skickades utomlands i diverse hemliga ärenden och förberedde 1783 Gustavs tilltänkta invasion av Danmark. Gustav III:s ryska krig 1788 planerades även det av Toll, men när Anjalaförbundet gjorde myteri tappade kungen förtoendet för Toll, som fick bära skulden för bristerna i härens utrustning. När Gustav III 24 juli 1788 bröt upp från Helsingfors, fick inte Toll följa med honom, och de träffades sedan aldrig igen.
Toll fick dock nya uppdrag, bland annat att ordna Skånes försvar inför ett befarat danskt anfall. 1789 sändes han till Karlskrona som generalintendent vid flottan och ledamot i en kommitté för flottans utrustning. Efter flottans framgångar 1790 fick Toll offentlig upprättelse och ett erkännande av kungen som utnämnde honom till kommendör av svärdsordens stora kors. Efter uträttat uppdrag i Karlskrona återtog Toll militärbefälet i Skåne och bibehöll det även under freden. Efter Gustav III:s död 1792 satte hertig Karl honom åter i spetsen för krigsmakten som chef för Krigskollegium, medlem av konseljen samt utnämnde honom till generallöjtnant. Men då Tolls kusin Gustav Adolf Reuterholm kommit till makten skickades han bort till Polen som Sveriges sändebud. I Polen fick han brev från Gustaf Mauritz Armfeldt om dennes planer på att med rysk hjälp störta Reuterholm. Toll avrådde men avslöjade inte Armfelts planer. Då den armfeltska intrigen kom i dagen blev Toll hemkallad och, därför att han ej angett Armfelt, 1795 dömd till förlust av "ämbetet" och 2 års fästningsstraff i Wismar.
Credit: (
visit link)